Den kan vara av vilken storlek, av vilket material och i vilken form som helst. Den kan vara liten som en knappnål eller stor som en dinosaurie. Den kan vara en sten hittad i naturen eller ett föremål gjort av människohand. På scenen blir föremålet ett tillbehör som har en roll.

Utställningen Rekvisitan i huvudrollen lyfter upp och ger rekvisitan den betydelse den förtjänar. Ur helhetens synvinkel är rekvisitans roll central i scenkonsten både som ett element och som en drivkraft i dramaturgin. Utställningen erbjuder artefakter som symboler, betydelser, material, tekniker, föremål, element, repliker, berättelser – synliga, berättande, ställningstagande och ifrågasättande.

I utställningen får du kalasa på rekvisita och kika in i attributörens arbetsrum samt studera rekvisita ur många olika perspektiv.  Den professionella attributörens arbete är att fundera, undersöka och finna. Det är att betrakta det förgångna, det nuvarande och framtiden, ha kreativitet och mod att experimentera och förmåga att se på ett annat sätt. Rekvisitan pekar ut plats eller tid, för handlingen framåt, fungerar som motspelare, fjärmar, sätter gränser, skapar associationer, tvingar till tankeverksamhet, ställningstagande, den politicerar, gör en arg, smyckar ut, charmerar, äcklar och får en att skratta. Den är en nervbana mellan åskådarens sinne och scenbilden. Rekvisitan inte endast är – den fungerar.

Efter att ha sett den här utställningen vet du mer, ser du mer, känner du mer.

Utställningen Rekvisitan i huvudrollen öppnades för publik 31.3.2023 och är öppen till 7.1.2024.

KOMMENTARER OM UTSTÄLLNINGEN, SÄRSKILT FÖR BARN!

I utställningen Rekvisitan i huvudrollen kan man få en närbild av saker som man vanligtvis bara ser på avstånd på teatern. En del av föremålen i utställningen kan vara ganska vilda. När du undersöker föremålen kanske du upptäcker att de nästan ser verkliga ut! Det är så du vet hur skickliga skaparna är.

I teatern gör de alla möjliga konstiga och roliga saker, till exempel kacklande kakor, hjärnor och saltbitar eller huvudlösa kycklingar. Kom ihåg att ingenting i föreställningen är verkligt och att det inte finns något att vara rädd för. Om det finns ett föremål eller en sak som får dig att undra, kom och prata med en utställningsledare! Tillsammans kan vi fundera på hur och var föremålet tillverkades och var det kan ha använts.

Arbetsgrupp:

Utställningskommitté: Pipsa Keski-Hakuni, Antti Hosia, Irene Lång, Mirja Arkonsuo, Maarit Sallinen, Mikko Salmi, Mari Heinonen, Sirpa Törmä, Mira Rokkanen och Janika Holm

Utställningskoordinator: Antti Hosia
Manuskript: Utställningskommittén och Eeva Kemppi
Visuell planering: Pipsa Keski-Hakuni och Mikko Salmi
Grafisk planering, utställningsutrymme: Janika Holm
Grafisk planering, marknadsföring: Antti Hosia
Ljusplanering: Tomi Tirranen
Djuravdelning, bakgrundstygsmålning: Hannu Keski-Hakuni
Djuravdelning, ljuddesign: Erno Hulkkonen
Läsare: Jarmo Heikkinen
Översättning av utställningstexter: Jesper Karlsson

Förverkligandet: Pipsa Keski-Hakuni, Hannu Keski-Hakuni, Mikko Salmi, Irene Lång, Janika Holm, Anu Sallinen, Mira Rokkanen, Johanna Peura, Sini Mehtonen, Jenny Villikka, Sini Junnola, Heikki Suomi, Sanna Brander

Vi tackar: Mari Solja, Sanna Sucksdorff, Koulutuskeskus Salpaus, Helsingfors Stadsteater, Joensuun kaupunginteatteri, Mikkelin Teatteri, Riihimäen Teatteri, Seinäjoen Teatteri, Finlands Nationaloperan och -baletten, Finlands Nationalteatern, Svenska Teatern, Wasa Teater, Tarpeistokilta

Förverkligandet av utställningen har stötts av: